2025-03-12

Årsredovisningarna för 2024 från Must, FRA och Säkerhetspolisen har publicerats under de senaste veckorna. De förtjänar noggrann läsning och eftertanke. Motsvarande rapporter i våra grannländer har successivt offentliggjorts under våren. Intresset för alla dessa rapporter har varit stort – en god illustration av att många ropar efter stöd i att tolka ett komplicerat och farligt omvärldsläge.

 

 

Reflektera över USA i ett sammanhang
När det gäller USA, dessa dagars stora samtalsämne, ger rapporterna inte så mycket vägledning. De handlar ju om 2024 och skrevs i allt väsentligt innan Donald Trump tillträdde som president och utmanade säkerhetsordningen.

Därför har rapporterna inte mycket att säga om hur vi ska tolka det USA gör idag. Inte heller kan rapporterna ge oss stöd i att förstå hur Trump kan komma att agera. Men även USA handlar trots allt i ett sammanhang och insikter om Ryssland, Kina och andra aktörer hjälper oss att reflektera över USA:s handlingsutrymme och konsekvenserna av president Trumps beslut.

Ryssland inriktat på långvarig konfrontation
Det mest centrala temat i rapportfloden är vad Ryssland gör och varför, och vad Ryssland kan tänkas göra i framtiden. Även om det finns olika sätt att uttrycka saken är helhetsbilden entydig: ledningen i Kreml betraktar Väst som en fiende och är inriktad på en långvarig konfrontation som Kreml tror att Ryssland kan vinna. Kriget i Ukraina är bara en del av detta större sammanhang.

Ryssland satsar mycket målmedvetet på seger och även om landet har många utmaningar är det inget som säger att de minskar risken för oss på något avgörande sätt.

Ryssland hotar vår säkerhet idag genom kriget mot Ukraina och genom hybridaktiviteter mot oss och våra allierade. Det är allvarligt i sig. Vid någon framtida tidpunkt kan Ryssland dessutom bygga upp förmågan att bli ett allsidigt militärt hot i vår del av Europa. När kan då Ryssland bli ett direkt militärt hot mot Sverige och våra allierade i närområdet? De svenska tjänsterna är inte lika specifika på den punkten som några av kollegorna i andra länder, men den samlade bilden är att vi måste utgå från att det är ont om tid.

Aktiv hantering av realiteter – fastna inte i tidtabellen
Must påminner också om att ”den ryska statsledningen fattar beslut utgående från sin egen logik och situationsbedömning”. Även om vi har en uppfattning om vad Ryssland kan göra vid en viss tidpunkt får vi inte förledas att tro att vi därmed säkert kan förutse vad Ryssland kommer att göra. Den lärdomen från 2022 får vi inte glömma. Slutsatsen för vår del är uppenbar: det avgörande är att förbereda oss för ett krig i vårt närområde, inte att fastna i tolkningar av tidtabellen för det hotet.

Vi måste också aktivt hantera det som redan händer: underrättelseinhämtning och påverkansoperationer är realiteter varje dag, både på cyberarenan och utanför den. Till det kommer sabotagehotet, som har nämnts i årsrapporterna i några år, men som på goda grunder får en större plats nu.

”Flera händelser i närtid har visat på en allt mer offensiv inställning när det gäller att planera och genomföra sabotage i EU- och Natoländer.”  (Must årsöversikt)

Norsk vägledning för sabotagehotet
I Sverige har diskussionen om sabotage mest handlat om undervattenskablar. Men erfarenheter från andra länder i Europa ger en bredare bild som innehåller både sprängningar och mordbrand, i många fall med koppling till stöd till Ukraina. Vad gör man då åt sabotagehotet, om man kommer fram till att man är berörd av det? Den mest konkreta vägledningen bland årsrapporterna formuleras av den norska nationella säkerhetsmyndigheten, NSM. Kort sammanfattat handlar det om att kartlägga sina risker, skaffa information om hoten, ha tillräcklig övervakning och detektion för sina skyddsvärden, reducera sårbarheter, ha rutiner för bortfall av kritiska förmågor (och öva på dessa rutiner) och ha rutiner för att med låg tröskel rapportera om misstänkta händelser.

Kina, andra konflikter och hot
Även om Ryssland får mest utrymme är årsredovisningarna överens om att det inte alls räcker att vi bara tittar i den riktningen. Kina framstår som ett hot i minst samma omfattning som tidigare. Samarbetet mellan Ryssland och Kina ökar dessutom, och Kinas stöd är en förutsättning för den ryska krigföringen i Ukraina.

Konflikterna i Mellersta östern, Irans agerande, ett mångfacetterat terrorhot och den internationella grova organiserade brottsligheten är också delar av den helhet vi måste kunna hantera. Terrorhotnivån ligger ju kvar på nivå fyra av fem och det är en hög nivå.

När hotbilden beskrivs som ”komplex” är det inte en floskel, utan ett uttryck för att det finns många farliga aktörer och att de har många metoder till sitt förfogande. Dessutom är gränsen mellan nationalstater, terrorister och brottslingar inte alltid knivskarp och vi måste kunna hantera hoten utgående från den insikten.

*

Säkerhetsskyddet blir aldrig färdigt
På olika sätt mynnar årsöversikterna ut i slutsatser om vad vi bör göra för att värna vår säkerhet, stärka vår förmåga på sikt och möta de skadliga aktiviteter som vi utsätts för idag. Många åtgärder är ett nationellt ansvar, men det finns också saker som var och en måste ta hand om i sin verksamhet. På åtskilliga håll har arbetet med säkerhetsskydd gått framåt på ett glädjande sätt de senaste åren, men det finns mycket kvar att göra. Eftersom hot och skyddsvärden ständigt förändras blir säkerhetsskyddet aldrig färdigt.

”…mognaden vad gäller att finna ändamålsenliga skyddsåtgärder även inom det mest skyddsvärda varierar starkt – på vissa håll bedrivs arbetet systematiskt och framgångsrikt. På andra är bristerna påtagliga och förbättringar dröjer…” (FRA årsrapport)

De goda råden om säkerhetsskydd i årsrapporterna är många och väl värda att beakta. Hoten blir allvarligare inom både personalsäkerhet, fysisk säkerhet och informationssäkerhet. De antagonistiska aktörerna söker våra svagheter och förändrar sina metoder. Utvecklingen av säkerhetsskyddet måste hänga med på bredden och sättet att åstadkomma det är att vara systematisk i sitt arbete med säkerhetsskydd.  Uppdaterade insikter om hoten och en uppdaterad säkerhetsskyddsanalys är en bra start för detta. Den som inte är säker på sin förmåga att analysera sin situation och planera sitt säkerhetsskydd på egen hand gör klokt i att söka stöd. Riskerna kommer inte att försvinna.

”…hoten berör samtliga samhällsviktiga verksamheter. Alla behöver prioritera säkerhetsskyddet för att vi ska kunna bygga motståndskraft.” (Säkerhetspolisens årsrapport)

 

Vesperknutne Gunnar Karlson bistår med geopolitisk rådgivning

Vill du veta mer om Gunnar Karlsons geopolitiska rådgivning eller Vesper kan bistå med, kontakta oss: info@vespergroup.se

Läs fler nyheter där vi bjuder på vår kunskap: Nyheter | Vesper Group