2026-03-18

Årsrapporterna från underrättelse- och säkerhetstjänsterna talar ett tydligt språk och Vesperknutne Gunnar Karlson, tidigare Must-chef, har gjort en analys som sammanfattar rapporterna från Sverige, Finland, Norge, Danmark och Estland. Karlson konstaterar att slutsatsen inte är någon överraskning: hoten är både många och stora. Det är viktigt att förstå allvaret i läget, och lika viktigt att inse att situationen inte kommer att bli bättre i närtid. Snarare tvärt om.

De yttre hoten mot Sveriges säkerhet bedöms öka i flera avseenden fram till 2030. (Must årsöversikt)

Det är också tydligt att hotbilden innebär dubbla utmaningar: det finns många hot som måste hanteras här och nu, samtidigt som situationen kan bli ännu värre och vi måste vara beredda på att försvara oss och våra allierade mot krigshandlingar.

Vesperknutne Gunnar Karlson

Ryssland det dimensionerande hotet

Att Ryssland får störst uppmärksamhet i årsöversikterna är självklart. Den bild som framtonar är ett land som förvisso har stora utmaningar, inte minst på det ekonomiska området, men som kan och vill fortsätta på den inslagna vägen. Ryssland mobiliserar sin ekonomi för krig, och just nu gynnas landet av stigande energipriser.

Bakom deras agerande ligger en fast förankrad världsbild hos det ryska ledarskapet: nationen är involverad i en långvarig konflikt med Väst, där kriget i Ukraina bara är ett av flera inslag. Regimen i Moskva tycker sig kämpa för Rysslands självklara intressen, och det är inte ett synsätt som är beroende av Vladimir Putin.

Trots att kriget i Ukraina förbrukar stora resurser har Ryssland potential att bygga upp förmåga som även hotar oss och våra allierade. Över tid växer den ryska militära kapaciteten. Om kriget i Ukraina skulle avslutas och det nuvarande ledarskapet i Moskva finns kvar så skulle förmågan att hota oss växa snabbare. Vi har inte gott om tid.

Många andra hotaktörer

Även om Ryssland upptar det största utrymmet i årsrapporterna är det tydligt att vi måste förhålla oss till många andra aktörer. Kina är den andra stat som på goda grunder får mycket stor uppmärksamhet.

Kinas utveckling och användande av ekonomiska maktmedel för att ta kontroll över viktiga värdekedjor, dominera strategiska teknologier och använda sanktioner bedöms bli ett alltmer konkret hot mot svensk ekonomisk säkerhet. (Must årsöversikt)

Det pågående kriget i Iran hade inte börjat när årets rapporter skrevs, men att Mellanöstern har varit, är och av allt att döma kommer att förbli en region fylld av konflikter framgår tydligt. Det som händer just nu kommer att få stora konsekvenser i regionen och globalt, men också när det gäller Irans roll som hotaktör, även i Sverige. Hotet från Iran är riktat mot mål i Sverige snarare än mot Sverige om land, som säkerhetspolischefen uttryckte saken. Men det är ju allvarligt nog.

Hotet från terrorism måste också vägas in i den samlade hotbilden. Den nuvarande hotnivån i Sverige på tre i en femgradig skala innebär att risken är en realitet. I första hand är det ensamagerande individer med olika ideologisk övertygelse som är hotet.

De svenska myndigheterna avstår från att problematisera USA i sina årsrapporter. Den danska underrättelsetjänsten tar däremot upp ämnet, vilket uppmärksammades när deras rapport publicerades:
”… USA använder sin ekonomiska och teknologiska styrka som verktyg för makt, även mot allierade och partners”, konstaterar den danska tjänsten. Det gör vår omvärld ännu farligare och mera komplex, och det är något vi troligen måste vänja oss vid.

En bred palett av metoder

Det är ovanligt att personer börjar ett jobb i syfte att infiltrera en verksamhet. Det är vanligare att personer utvecklas till så kallade insiders under anställningen. (Säkerhetspolisens lägesbild 2025-2026)

Underrättelseinhämtning med mänskliga källor är en metod som används flitigt även i vår högteknologiska tid – vare sig man kallar dem agenter, spioner eller insiders. Det räcker inte med att ha koll på vem man anställer, utan personalsäkerheten är ett kontinuerligt arbete.

Årsrapporterna illustrerar den breda hotbild som existerar idag. Både på nationell nivå och hos företag, myndigheter och organisationer krävs det insikt om den samlade hotbilden och en genomtänkt syn på vad den innebär för den egna verksamheten. Det viktiga är inte om man väljer att kalla hotbilden ”hybridhot” eller inte, det viktiga är att man inser hur hoten ser ut och vad de kräver för åtgärder.

Den samlade bilden visar att tekniska skyddsåtgärder är nödvändiga men inte tillräckliga. För att stärka Sveriges cybersäkerhet krävs ett systematiskt, långsiktigt och inkluderande arbete. (FRA årsrapport)

I hotbilden ingår ett brett spektrum av hot på cyberområdet, men också fysiska sabotage. Förgiftningar, brandattentat och sprängningar har använts i Europa under senare år, ofta med koppling till stöd till Ukraina. Den klassiska hotbilden när det gäller spionage och sabotage har varit högt kvalificerade utländska aktörer, som ofta agerar under lång tid och utför flera uppdrag. De finns fortfarande, men idag är också så kallade ”gig-aktörer” en del av hotet. Det handlar om personer som inte är professionellt tränade, som inte har lojalitet till någon viss stat och som rekryteras mot betalning för enstaka uppdrag. Den stat som har gett dem uppdraget betraktar dem som förbrukade när uppgiften är löst. Användningen av ”gig-aktörer” skapar närmare kopplingar mellan främmande makter och den organiserade brottsligheten.

Vi ser en påtaglig risk för att sabotage från främmande makt kan komma att riktas mot Sverige framöver. (Säkerhetspolisens lägesbild 2025-2026)

Påverkansoperationer är också en ständigt pågående del av hotet mot oss. För svensk del blir det särskilt aktuellt när höstens val närmar sig. Till den breda hotbilden bör man också räkna företeelser som den så kallade ”skuggflottan”, antagonisters köp av fastigheter och företag, GPS-störningar och åtgärder för att behärska kritiska flöden av olika slag.

De många hotaktörerna och de många verktyg de har till sitt förfogande kan kanske förefalla överväldigande för den som inte är van vid att tänka på säkerhetsskydd. Men skydd gör skillnad, och den som behöver stöd i sitt säkerhetsskydd kan få det.

Förändringar i det svenska underrättelsesystemet

Nästa år kan vara sista gången vi kommer att få de tre svenska översikter vi har vant oss vid. När rapporterna för 2027 ska publiceras kan vi se fram också mot en fjärde redovisning, från den nya underrättelsemyndigheten.

Intresserad av geopolitisk rådgivning eller vilket stöd som finns att få inom säkerhetsskyddsarbetet?
Kontakta oss för att få veta mer: info@vespergroup.se 

Läs mer om våra tjänster: https://vespergroup.se/tjanster/