2024-02-06
Konsekvenserna av den organiserade brottslighetens agerande skadar Sverige och våldseskaleringen är bara en del av det. Kriminella nätverk infiltrerar offentlig sektor, politiska partier, kommuner och näringsliv, där framförallt ekonomisk brottslighet göder gängen. Sveriges poäng i Transparency Internationals årliga korruptionsindex noteras på den lägsta nivån sedan 2012. Sammantaget riskerar detta att gröpa ur förtroende för myndigheter, snedvrida konkurrensen och hämma ekonomisk tillväxt för företag.
Vi har sett nyliga exempel på hur svenskt rättsväsende och finansiell sektor drabbas av insiders med kriminella kopplingar och med bakomliggande motiv såsom känslomässiga band, lojalitet mot släkt eller kriminella nätverk.
Vem blir en insider och vad man kan göra åt det?
Vår operativa chef Anna Stålsby har arbetat som underrättelsechef i Kriminalvården och seniorkonsulten Ola Liljendahl som utbildar i insider-prevention svarar här på några av de vanligaste frågorna.
Anna Stålsby, du har arbetat länge med att bygga upp underrättelsesystem både på Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och inom Kriminalvården – hur ska man tänka från grunden?
Ett noggrant arbete i rekryteringsprocessen är grunden, där man som arbetsgivare skaffar sig god kännedom om den sökande är en bra början, men det räcker inte. Dels behöver bakgrundskontrollerna i rekryteringsprocesserna bli noggrannare, och för redan anställda handlar det mycket om att ha god kännedom om mänskliga drivkrafter och sårbarheter som i någon mån gäller oss alla. Det krävs en god säkerhetskultur och kunskap om vad som driver en insider för att förhindra eller upptäcka ett angrepp. Man måste veta vilka indikatorer man ska titta på och hur man följer upp dem. Det handlar också om att har kunskap om säkerhetsskydd och vilken typ av information som ska hanteras. Det är t ex mycket viktigt att ställa rätt följdfrågor i en säkerhetsprövningsintervju för tjänster som är säkerhetsklassade, och inte bara checka av frågorna rutinmässigt.
Ola Liljendahl, du har lång erfarenhet av att bedöma människor från din tid inom Polisen och Säkerhetspolisen – vem och varför blir någon en insider?
Det finns olika motiv, men några av de vanligaste är:
- En person som vill stå i centrum en stund och bli lyssnad på. Om det finns en gryende bitterhet av något skäl kan personen vilja pysa ut sin frustration och det kan bli ett första steg mot illojala handlingar.
- En självcentrerad person som upplever sig vara orättvist behandlad av arbetsgivaren kan ge upphov till att vilja ”ge igen”.
- Relationsproblem, svårigheter med privatekonomi, alkohol- eller drogproblem och spelmissbruk gör en person sårbar och det kan leda till ett riskfyllt beteende på jobbet.
- Likaså personer med ursprung i en repressiv stat kan utsättas för hot från den repressiva regimen som hotar med reprimander mot familjen i hemlandet.
- Vi ser också allt fler fall där personer ingår i släktbaserade nätverk som kräver lojalitet mot gruppen eller sådana som kan kopplas till eller ingår i rent kriminella nätverk. Dessa individer kan t o m utbilda sig med uppsåtet att gå in i en anställning för att gagna den bakomliggande kriminella strukturen.
Anna – vad kan man göra åt det?
Satsa på ett aktivt ledarskap med kunskap om insiderproblematiken, och en god säkerhetskultur på arbetsplatsen. Samarbete mellan HR och säkerhetsavdelningen i rekryteringsprocesser och utbildning är viktigt. En nyckel i offentlig sektor är förstås säkerhetsprövningsintervjuer med god aktörskunskap i grunden kombinerat med kvalitativa bakgrundskontroller. Även för privata aktörer som vill satsa på att göra mer än en vanlig bakgrundskontroll finns det möjlighet att genomföra säkerhetssamtal inför en anställning. Något som ofta glöms bort är uppföljning över tid, vad händer med en individ och dess lojalitet, pålitlighet och sårbarheter genom livet?
Ola – vad kan man göra åt det?
När jag är ute i verksamheter och utbildar ser jag goda resultat – en arbetsgivare som medvetandegör sin personal om insiderproblematik skapar förutsättningar både för den som ska sjösätta säkerhetskulturen liksom för den som kanske utsätts för hot och tvång. Om man pratar om problemet kan individer lättare berätta och få stöd av arbetsgivaren, innan hen gått över gränsen.
Vill du veta mer om vad vi kan göra för att öka skyddet i din verksamhet? Kontakta oss så berättar vi mer: info@vespergoup.se