2025-05-20

Vespers vårmingel inleddes med en spaning från Vesperknutne Gunnar Karlson, tidigare Must-chef. Det blev ett avstamp där Donald Trump och konsekvenser av amerikansk säkerhetspolitik var den stora snackisen. Karlson presenterade några slutsatser kring vad den amerikanska regimen åstadkommit hittills, men han poängterade att Trump endast avverkat tio procent av sin mandatperiod och att det återstår nittio.

USA:s tillbakadragande från världsscenen
Karlson menade att den afrikanska kontinenten går ”lite under radarn”. Den amerikanska presidentadministrationens avståndstagande har inneburit att bistånd dragits in på bred front och man signalerar: ”USA har inte med Afrika att göra.” Denna nya devis från USA öppnar upp för andra aktörer i Afrika, så som Kina och Ryssland, vilket i sin tur sätter press på EU.

Tillbakadragandet av internationell närvaro har inneburit att landets ”mjuka makt” minskat. Karlson pekade på att USA även backar från cyberarenan och i sin internationella underrättelseinhämtning, vilket bidrar till minskad amerikansk makt i omvärlden.

Kina
Karlson refererade till att den ekonomiska konfrontationen mellan USA och Kina pågår. Inget dramatiskt har skett och det har heller inte kommit några nya signaler avseende Taiwan. Sannolikt kan det senare bero på att Kina är fullt upptagen med handelsfrågan, sa Karlson.

Mellanöstern
Iran har tvingats in i ett hörn av USA och måste förhandla om kärnenergiavtalet. Detta får ses som en framgång för Trump-regimen, menade Karlson.

Han såg utspelet om att skapa en Riviera på Gaza som märkligt, även att Trump mycket nyligen hållit fast vid detta.

Gällande den nya regimen i Syrien får dock USA:s agerande ses som konstruktivt. Den syriska regimen får anses vara bättre än den förra och USA gör en vettig balansgång, enligt Karlson. Han menade även att USA varit rimligt framgångsrika i att hantera Huthi-rebellerna i Jemen.

Ukraina och Ryssland
Trump har inte lyckats åstadkomma fred och man är inte en millimeter närmre än när han tillträdde, sa Karlson. Trumps relation med Putin är bättre än Bidens, men de är inte hjärtliga med varandra och något toppmöte har inte ägt rum. Ett snabbt slut på konflikten är inte i sikte, även om Europa har tvingats kliva fram i större utsträckning. EU:s stöd till Ukraina är inte så stort som man vill ge sken av, var del av Karlsons analys:

– Det är tillräckligt för att Ukraina inte ska förlora men räcker inte för att Ukraina ska kunna vinna – vilket innebär status quo.

USA:s förhållande till Europa och NATO
Trump-administrationen gillar helt enkelt inte Europa, menade Karlson, bortsett från AFD i Tyskland och Viktor Orbán i Ungern. Men någon aktiv amerikansk inblandning i europeiska val har vi inte sett, mer än att Musk varit relativt högljudd, framför allt i det tyska förbundsdagsvalet.

Företrädare från USA har varit konsekventa med att signalera att de inte kommer lämna NATO, dock är de tydliga med att de vill se ett helt annat NATO, påpekade Karlson. Kanske kommer det att krävas en europeisk försvarsplanering som inte bygger på amerikanskt stöd, men sammantaget är slutsatsen ändå att det inte var helt fel för Sveriges att gå med i alliansen.

Pakistan och Indien
Här har USA har agerat förnuftigt, menade Karlson, och det bör lugna sig mellan Indien och Pakistan även den här gången. I denna konflikt har USA tagit på sig sin traditionella roll genom att lugna parterna och inte tagit direkt ställning.

Panama, Kanada och Grönland
Karlson berörde även Trumps ambitioner i den västra hemisfären, där en målsättning är att ha amerikansk kontroll och att Europa inte ska lägga sig i:

– Vi ska inte andas ut än vad gäller Grönland, menade han.

Washingtons tänkande och innebörden för oss
Några saker som Karlson pekade på är att vi måste förstå att det Trump säger att han kommer att göra, kommer han att göra. Det finns ingen skam över den taktiska ryckighet som präglar president-administrationen, där amatörer får hantera ett oerhört viktigt politiskt hantverk.

– Man ska inte försumma möjligheten att lyssna på vad de faktiskt säger, sa Karlson.

Sammantaget menade han att:

• De traditionella hotaktörerna har fått ett större manöverutrymme än tidigare.
• Vi ska förvänta oss mindre stöd från USA.
• Alla aspekter av säkerhetsskydd har blivit mer aktuella än tidigare.

Blir det krig och i så fall när?
Karlson sammanfattade att svaret hänger på utvecklingen i Ukraina. Ryssland kommer att behöva bygga upp en ny förmåga och som Must klokt påpekade i sin årsöversikt: ”Det är Ryssland som på sina grunder känner att de kan agera”.

Karlsons övergripande slutsats var att vi har mindre tid än vi behöver. Risken för ett väpnat angrepp på några års sikt är oförminskad och om något har den ökat till följd av Washingtons agerande. Han menade att Sverige måste stärka sin förmåga i denna osäkra omvärld, bland annat genom att hålla sig i både EU:s och NATO:s mittfåra och föra organisationerna framåt för att uppnå förmågeökning.

Gunnar Karlson modererar på bilden ett samtal med generalmajor Laura Swan Wrede och överstelöjtnant David Bergman och en sammanfattning från deras föredrag publiceras inom kort.

Läs fler nyheter från Vesper: Nyheter | Vesper Group