2022-03-25
Sveriges underrättelse- och säkerhetstjänster har nu lämnat sina årsrapporter för 2021. Vi bjuder på den tidigare Must-chefen Gunnar Karlsons tankar kring dessa:
Varje vår sedan flera år tillbaka publicerar Must, Säkerhetspolisen och FRA sina öppna rapporter om föregående års händelser och verksamhet. Must publicerade sin årsöversikt den 3 mars, FRA publicerade sin årsrapport den 23 mars och Säkerhetspolisen publicerade sin årsbok den 24 mars. Alla tre kom alltså ut efter det ryska anfallet på Ukraina och alla tre kommenterar den saken, även om rapporterna framför allt handlar om år 2021. Både omvärldsutvecklingen i stort och pandemin gjorde att det året innebar många utmaningar.
En del av innehållet i rapporterna beskriver respektive organisations uppgifter och verksamhet. Det är ett sätt att ge allmänheten den kunskap som kan förmedlas med öppen information. Men årsrapporterna handlar till stor del om hoten mot Sverige och om hur vi kan skydda oss mot dem.
Här följer några tankar om vad årsrapporterna säger till den som är intresserad av säkerhetsskydd. Jag rekommenderar alla som är intresserade av Sveriges säkerhet och av hur den kan skyddas att läsa alla tre årsrapporterna i sin helhet.
Omvärldsutvecklingen
Vår tids övergripande trend är en hårdare stormaktsrivalitet, med allt fler konfliktytor och maktpolitik på bekostnad av den regelbaserade ordningen, i Europa och världen. (Ur Must årsöversikt.)
Vi lever i en omvärld som innebär stora risker för Sveriges säkerhet. Det är ett tydligt intryck från alla tre rapporterna. Lika tydlig är bilden av att det inte rör sig om något snabbt övergående.
Vi måste utgå från att risker och utmaningar finns kvar under många år och att det mycket väl kan hända att utvecklingen fortsätter gå åt fel håll. Försämringen av säkerhetsläget gäller vårt närområde, men inte bara där.
Just nu är det lätt att bara tänka på Ryssland som ett hot mot Sveriges säkerhet, men rapporterna påminner om en bredare hotbild. Kina är och kommer att fortsätta vara ett hot, inte på samma sätt som Ryssland, men med allvarliga konsekvenser. Vi får heller inte glömma bort hotet från terrorismen. Även om vi har varit förskonade från stora organiserade terrordåd under några år finns det aktörer som har både avsikt och förmåga att skada oss.
Hotens karaktär
Ett samhälle med ett robust säkerhetsskydd är nödvändigt för att Sverige ska vara möjligt att försvara. (Ur Säkerhetspolisens årsbok)
Just nu är det naturligt och nödvändigare än någonsin att det militära hotet får stor uppmärksamhet och att vi satsar på vårt försvar mot det hotet. Men årsböckerna påminner oss om att hotbilden är bredare än så. Den är både komplex och föränderlig. Aktörer som vill skada oss söker aktivt efter våra svagheter och utnyttjar dem.
Vi har inte förmånen att välja vilka hot vi ska skydda oss mot, utan vi behöver ett brett skydd mot en bred hotbild. Främmande underrättelseverksamhet, påverkansoperationer och cyberangrepp är exempel på hot som inte är potentiella, utan som är en realitet idag. I årsböckerna påminns vi om händelser under 2021 som illustrerar detta. En spion har avslöjats och dömts, Riksidrottsförbundet har utsatts för en rysk påverkanskampanj och ett cyberangrepp stängde kassorna på Coop, för att nämna några händelser vi minns.
Brister i skyddet
Här är de vanligaste bristerna vi finner:
- Otillräcklig kunskap om hotbilden och otillräckliga resurser.
- Bristande förståelse hos ledningen för behov av åtgärder.
(Ur FRA årsrapport)
Det är ingen överraskning att det finns stora brister i säkerhetsskyddet på många håll i Sverige. De ansvariga myndigheterna har påmint om det under många år. Must, FRA och Säkerhetspolisen har genom sina tillsyner och säkerhetsgranskningar god kännedom om både starka och svaga sidor i säkerhetsskyddet i samhället. Bilden är inte bara mörk. Medvetenheten om hoten ökar på många håll, och det genomförs åtgärder för att stärka säkerhetsskyddet. Men det som har skett hittills räcker inte, måste man konstatera när man läser årsrapporterna. Hoten ökar, och vårt skydd ökar inte tillräckligt snabbt.
Ett bättre skydd
Säkerhetsskydd kostar pengar, men ett bristfälligt säkerhetsskydd kan kosta ännu mer och få betydligt mer långtgående negativa konsekvenser. Därför är verksamheter nu skyldiga att investera i säkerhetsskyddet, (Ur Säkerhetspolisens årsbok)
Både Must, FRA och Säkerhetspolisen gör en mängd saker för att på olika sätt stärka Sveriges säkerhet. Årsböckerna beskriver deras verksamhet och deras satsningar på ett bra sätt. Men det är naturligtvis inte möjligt för dessa tre att på egen hand göra mer än en liten del av det som behövs.
Säkerhetsskyddet är en angelägenhet och en skyldighet för alla som bedriver verksamhet av betydelse för Sveriges säkerhet.
I slutet av 2021 skärptes den redan uppdaterade säkerhetsskyddslagen ytterligare i några avseenden. Säkerhetsskyddscheferna får en starkare roll, kraven på säkerhetsskyddsavtal har skärpts och tillsynen har stärkts. Skälen till de skärpningarna är naturligtvis att hotet har ökat och att skyddet behöver bli starkare.
Säkerhetsskydd är inte bara att vidta åtgärder i den egna verksamheten. Att rapportera säkerhetshotande händelser och verksamhet är inte bara ett nödvändigt bidrag till vårt gemensamma skydd, det är också en skyldighet. Säkerhetspolisen påminner om det i sin årsbok.
Årsrapporterna påminner oss om nödvändigheten av ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete, som börjar med analys och fullföljs med åtgärder. Säkerhetsskyddet behöver vara balanserat – det handlar både om informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Idag är det inte läge att fundera på om man ska satsa på säkerhetsskyddet, utan det gäller att komma fram till hur man ska göra det och att omsätta de slutsatserna i konkreta åtgärder. Sveriges säkerhet behöver det.
Flera perspektiv
Det är inte bara i Sverige som underrättelse- och säkerhetstjänster publicerar öppna rapporter av detta slag. De norska, finländska och estniska tjänsterna publicerar alltid läsvärda öppna årsrapporter. För den som vill ha ett stormaktsperspektiv på hoten rekommenderas ”Annual Threat Assessment of the US Intelligence Community”, som sammanfattar de många amerikanska tjänsternas uppfattning.
Gunnar Karlson, konsult i säkerhetsfrågor hos Vesper sedan 2019
och tidigare chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.
Har du frågor kring vilken rådgivning Vesper kan erbjuda?
Boka tid med Mattias Lundkvist så berättar han mer.