2022-02-09

Hur ska man som verksam inom säkerhetsskydd egentligen tänka kring hotet från drönare? Tidigare Must-chefen Gunnar Karlson har samlat sina tankar:

”Det har skrivits en hel del om drönare på senaste tiden. För några veckor sedan rapporterades trovärdiga observationer av okända drönare i anslutning till bland annat kärnkraftverk. I slutet av januari greps en rysk medborgare efter att ha flugit drönare över skyddsobjektet Drottningholm. Det har förekommit olika spekulationer om vem som kan ligga bakom. Säkerhetspolisen kom fram till att det inte fanns några bevis för att främmande makt var inblandad i de rapporterade fallen.

Både samhällsnytta och del av krigsarsenal
Det finns, oberoende av exakt vad som har hänt under de senaste månaderna, goda skäl att reflektera över hotet från drönare som en del av säkerhetsskyddet. Drönare är också intressanta på andra sätt. De gör stor nytta inom flera sektorer av samhället och de är en etablerad del av den arsenal som försvarsmakter och andra krigförande parter använder sig av. Drönare kan se ut på många vis; från insektsstora farkoster avsedda att användas inomhus, till maskiner med ett vingspann på nästan 40 meter som flyger på 18 kilometers höjd under mer än ett dygn. Teknikutvecklingen går snabbt. Både farkosterna, deras nyttolast och möjligheten att göra uppdrag utan direkt mänsklig kontroll förändras.

Den som behöver överväga drönare som säkerhetshot gör klokt i att definiera vilka typer av drönare och vilka nyttolaster som bör beaktas i just deras säkerhetsskydd.

Att tolka rapporteringen
Några reflexioner om rapportering, innan vi återvänder till drönarna. Det är ju uppenbart att det under en begränsad tid kom in ett antal rapporter med observationer av drönare. Betyder det att det också var ovanligt stor drönaraktivitet under den tiden? Tyvärr kan man inte dra så enkla slutsatser. Tolkningen av rapportering, inte minst inom säkerhetsområdet, försvåras av åtminstone tre faktorer som har med det mänskliga tänkandet att göra. För det första tenderar människor att bli mera uppmärksamma på saker som man nyligen har hört talas om. När det talas om drönare tittar man oftare uppåt. För det andra finns det en naturlig tendens att tolka sådant som man upplever med referensramar som man har aktuella. När det talas mycket om sjöodjur tolkar man en flytande stock som ett simmande monster. För det tredje ökar benägenheten att rapportera när man har sett i media att många andra också rapporterar samma sak. Mörkertalet minskar. Dessa mekanismer utesluter förstås inte att många rapporter är både sanna och viktiga. Den som tar emot rapportering behöver förstå hur människor reagerar, men kan för den skull inte negligera rapporter bara för att iakttagelserna blir flera. För oss alla kan det vara på sin plats att komma ihåg allt detta när vi tar del av medias rapportering om rapportering och drar våra egna slutsatser.

Den säkerhetsskadliga verksamheten
Åter till drönarna som säkerhetshot. De kan vara farliga på åtminstone fyra sätt. Det man oftast tänker på är drönare som bärare av sensorer, framför allt kameror som tar stillbilder och rörliga bilder, även i mörker. Men drönare kan också bära andra typer av sensorer, till exempel för att samla in signaler av olika slag. Drönare kan också bära skadlig last, till exempel sprängmedel eller andra skadliga ämnen. Drönaren själv kan vara vapnet: den kan störtas mot sitt mål eller förhindra flygverksamhet bara genom att finnas i luftrummet. Slutligen kan drönare användas för säkerhetsskadlig verksamhet genom att flytta på saker. Droger och vapen med mera kan flygas in och stulna föremål kan flygas ut, till exempel.

Skyddsåtgärder utifrån värde
Vissa åtgärder för skydd mot drönare kan bara komma i fråga för att skydda objekt och verksamhet med mycket högt skyddsvärde, medan andra metoder är tillgängliga för flera. Sensorer som kan upptäcka drönare kan vara en del av skyddet. När man ser hotet kan man vidta rätt skyddsåtgärder vid rätt tidpunkt och behöver inte skydda sig i onödan. Utrustning för att upptäcka drönare finns, men det gäller att även ha kapacitet och kompetens att tolka larmsignalerna och vidta rätt åtgärder i tid.

Teknik medför komplikationer
Det finns teknik för att oskadliggöra drönare och/eller de sensorer som drönarna bär. Att använda den tekniken är dock problematiskt och knappast något som mer än ett fåtal verksamhetsutövare kan göra. Drönare kan skjutas ned, men den som gör det bär också ansvaret för den skada som den nedfallande drönaren och den uppskjutna ammunitionen kan åstadkomma. Genom störsändning kan kontakten mellan drönare och pilot på marken brytas, men den metoden hjälper inte om drönaren är förprogrammerad och kan återvända utan extern styrning. Den som skickar störsignaler måste dessutom veta att de inte ställer till någon annan skada än den avsedda. Det finns lösningar som oskadliggör drönarburna sensorer genom att bestråla dem med laser, liksom det finns drönare som jagar drönare, men inget av detta är fritt från komplikationer att använda.

God informationssäkerhet en enkel åtgärd
En skyddsmetod som är tillgänglig för flera är att anpassa sin verksamhet så att den blir mindre känslig för drönarburna sensorer och verkansmedel. Närmast trivialt enkelt för somliga kan vara att flytta in känslig verksamhet under tak. Man kan också koncentrera känslig verksamhet till tid och rum så att det finns möjlighet att ha hög uppmärksamhet på drönarhotet när det verkligen behövs.

Genom god informationssäkerhet kan man göra det svårare för antagonister att avgöra när och var det är meningsfullt för dem att skicka in drönare.

Bidra genom att rapportera
Förutom dessa åtgärder för varje enskild verksamhetsutövare – och att förstå hotet, följa teknik- och metodutvecklingen – finns det en sak som alla kan bidra med: att rapportera misstänkt drönarverksamhet. Trots att rapportering har sina komplikationer är den nödvändig för att myndigheter och andra ska få en bättre uppfattning om hotaktörerna, deras kapacitet och deras metoder. Inte minst mot ett hot som ständigt utvecklas är detta betydelsefullt. Som alltid ska man rapportera vad man har sett och hört, inte vad man tror. Det bästa i de flesta fall är att rapportera till polisen. Säkerhetspolisen blir informerad när det behövs. Den som gör iakttagelser nära Försvarsmaktens anläggningar och verksamhet gör klokt i att också rapportera direkt till Försvarsmakten, eftersom det då går fortare att sätta in åtgärder.

Att lämna säkerhetsrapporter uppfattas ibland som otacksamt. Myndigheterna har sällan möjlighet att tacka, och än mindre har de möjlighet att återkoppla vilken nytta en viss rapport har gjort. Men man rapporterar inte för att trigga sitt eget belöningssystem, utan för att bidra till vår gemensamma säkerhet.

Den fysiska säkerheten har blivit tredimensionell. Drönare är ett säkerhetshot som är här för att stanna och som måste övervägas i säkerhetsskyddet. Men det går att öka säkerheten mot drönarhotet både för sin egen verksamhet och för Sverige. ”


Gunnar Karlson, konsult i säkerhetsfrågor hos Vesper sedan 2019
och tidigare chef
för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

Har du frågor kring vilken rådgivning Vesper kan erbjuda inom säkerhetsskydd och fysiskt skydd?
Boka tid med Mattias Lundkvist så berättar han mer.

Läs mer om våra tjänster och våra andra nyheter.