2024-06-05

Vid Vespers vårmingel föreläste professorn i kriminologi Amir Rostami och Vespers operativa chef Anna Stålsby. Rostami är tidigare polis och har forskat på ämnet i snart tjugo år, ungefär lika länge som Stålsby arbetat med detsamma på myndigheter som Säpo, Kustbevakningen och Kriminalvården. Det blev intressanta föredrag och samtal som innefattade historik, problematik, nuläge och vägen framåt.

Stålsby inledde med att beskriva hotet från den organiserade brottsligheten som ökat de senaste åren och blivit mer komplext. I stort sett all samhällsviktig verksamhet har personer på insidan i företag, myndigheter och organisationer med syfte att komma åt information, beslutsprocesser och pengar.

Brott mot välfärden
Det begås brott mot välfärden genom systematiska bedrägerier, beskrev Stålsby. Exempelvis genom personlig assistans, arbetskraftsinvandring och tandvårdsstöd, liksom exploatering av outbildad arbetskraft och skenaställningar. Felaktiga folkbokförings-, inkomstuppgifter och samordningsnummer missbrukas och passerar utan större kontroller i Sveriges tillitsbaserade system.

Stålsby poängterade att ”knaprandet på samhällskroppen” medför ett hot mot det demokratiska systemet och förtroendet för institutioner, när brotten blir en global verksamhet och brottsvinster investeras utomlands. Därmed uppstår en snedvriden konkurrens och ett missgynnande av fritt handelsutbyte som regeltrogna och laglydiga företag inte kan konkurrera med.

Kategorier av infiltratörer
Hon beskrev infiltratörer ungefär på samma sätt som BRÅ gjort i en nylig rapport:

• Manipulerade personer som finns i närheten av kriminella och utsätts genom smicker, kärlek, attraktion och bekräftelse.
• De upparbetade – exempelvis släktningar med stark lojalitet som därigenom kan pressas.
• De affärsmässiga – som tydligt är ute efter ekonomisk vinning genom att hjälpa kriminella.
• De placerade infiltratörerna – mer ovanliga med dessa, som långsiktigt tagit sig in i verksamhet med brottsligt uppsåt från första början.

Vespers operativa chef Anna Stålsby

Den kriminella ekonomin i siffror

Rostami redogjorde för kvantitativa uppgifter hämtade ur forskarvärlden de senaste åren som bland annat visar att den omfattande kriminella ekonomin utgör cirka 3% av Sveriges BNP.

• De polisanmälda bedrägerierna ger ca 7,5 miljarder kronor i brottsvinster per år.
• Brott mot välfärdssystemen omfattar ca 15 miljarder kronor per år.
• De svarta inkomsterna omfattar ca 90 miljarder kronor per år.
• Illegal avfallshantering uppgår till ca 3,7 miljarder kronor.
• Den totala vinsten från narkotikahandel i första led är ca 1,8-2,8 miljarder kronor.
• En omfattande kriminell ekonomi som utgör cirka 3% av BNP.

Rostami konstaterade också att en tredjedel av individerna inom den organiserade brottsligheten haft företagsengagemang som styrelseledamöter och att 70% av dem haft engagemang i aktiebolag.

Samarbete mellan miljöer
Han redogjorde också för att det finns ett omfattande samarbete mellan olika miljöer och organiseringstyper, både inom organiserad brottslighet och andra antagonistiska miljöer. De sammanvävs inom grupperingar såsom organiserad brottslighet, autonoma miljön, vit makt-miljön, våldsbejakande islamistisk miljö samt fotbollsfirmor.

Hur vi hamnade här
Rostami pekade på några av de strategiska sårbarheterna:

• Bristande analytisk förmåga i att identifiera de samhällsförändringar som exponerar sårbarheter och som den organiserade brottsligheten exploaterar. I synnerhet avsaknaden av förmågan att hantera stora datamängder.
• Tunnelseende, exempelvis har skjutningarna och narkotika överskuggat andra brottsproblem.
• Privatisering utan kontroll: digitaliseringen och avregleringen av olika marknader utan adekvata kontroller har skapat nya tillfällighetsstrukturer för olika former av brottslighet.
• En brottsbekämpning som inte har varit tillräckligt slagkraftig.
• Genomgående avsaknad av utvärderingar av operativa och samhällsåtgärder mot brott.

Professorn i kriminologi Amir Rostami

Vad man kan göra åt det
Sammanfattningsvis var det en dyster bild av nuläget som tecknades, men Rostami menade ändå att läget förbättras i takt med att allt fler relevanta samhällsaktörer beskriver samma problembild och han kunnat identifiera en väg framåt i sin forskning:

• Bygg kriminalpolitiken på helhetsbilden av brottsproblematiken. Undvik tunnelseende, då vissa brottstyper överskuggar alla andra brottsproblem.
• Samhällsmobilisering där arbetsmarknadens parter involveras i det brottsförebyggande arbetet mot organiserad brottslighet.
• Värnandet av den svenska modellen med kollektivavtal, ett motmedel mot arbetslivskriminalitet och människoexploatering.
• Åtgärder som riktar sig mot brottsligt företagande, organisering och samarbeten. Exempelvis speciella gänglagar som RICO, Yakuza exclusion ordinances samt sanktionsväxling.
• Effektivare brottsbekämpning och förebyggande arbete genom bl.a. kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar.

Kvinnornas roll
Frågestunden blev lång och ett av många ämnen som diskuterades var kvinnornas roll i dessa sammanhang. Stålsby och Rostami menade att grundproblematiken är densamma för kvinnor och män. Kvinnorna kan ofta förekomma i rollen som ansiktet utåt och de brottsaktiva kvinnorna är överrepresenterade bland jurister. En annan roll är de ofta får i uppdrag att förvara vapen och narkotika.

Frågestund med Stålsby och Rostami

Läs mer om insiders och vad man kan göra åt det: Kriminella nätverk med insiders skadar Sverige | Vesper Group

Läs även om hotet från repressiva regimer och vad man göra åt det: Repressiva regimer – ett hot på jobbet och resan? | Vesper Group