2026-05-25
I samband med Vespers vårmingel i maj gjorde tidigare Must-chefen Gunnar Karlson en spaning med fokus på hybridhotbilden som beskrevs som ”ständigt aktuell och förvärrad”.
Drönare en central komponent
I nutida krig och konflikter såsom i Ukraina och Mellanöstern har drönare blivit en central komponent, men Karlson påpekade att detta även gäller i hybridhot-sammanhang. Till låg kostnad är den mycket effektiv och används för att observera, störa och förstöra. Dessutom utvecklas tekniken snabbt och med låg risk för personella förluster. Det finns få motåtgärder som är acceptabla i fredstid och Karlson sammanfattade att det finns ett behov av att integrera drönarhotet i säkerhetsskyddsanalysen för många verksamhetsutövare.
Förbrukningsagenter och förändrad underrättelseverksamhet
Hotaktörerna har inte gett upp den klassiska underrättelseofficeren, men möjligheterna har blivit mer begränsade. Man rekryterar ofta billiga, snabba ”förbrukningsagenter” via sociala medier och rekryteraren finns inte ens i samma land. Uppdragen är enkla: ”släng in den där grejen på det skyddsobjektet” och agenten vet sällan vem arbetsgivaren är. Det är liknande metodik som används av kriminella gäng och eftersom personerna inte är anställda så biter inte de klassiska personalsäkerhetsmetoderna.
Vesperknutne Gunnar Karlson föreläser. Foto: Nicklas Gustafsson, Arctistic
Flödespåverkan
Statsaktörer använder sin förmåga att påverka flöden av kritiska varor och energi för att uppnå mål utan väpnad konflikt. Metoden används av exempelvis USA och Iran för att tvinga andra länder att ta sida. Det krävs analys och uppbyggnad för att skydda sig mot detta, men motståndskraft kan skapas exempelvis genom kunskap om vilka beroenden man har, och då kan man ha nytta av hållbarhetslagstiftning som kräver redovisning av leverantörskedjor.
AI
AI innebär både möjligheter och hot mot säkerhetsskyddsarbetet, en god sak är ökad förmåga att hitta sårbarheter innan motståndare exploaterar dem. Men AI kan bädda för informationspåverkan genom att skräddarsy budskap på individnivå. AI-bottar kan också göra grovjobbet i rekrytering av fientliga agenter genom att kartlägga påverkansbara individer. Deepfakes gör att du inte längre kan lita på rösten du hör på telefon eller bilden du ser på en skärm och det krävs rutiner för att förvissa sig om att den man har kontakt med är den verkliga personen.
Motverkan och rapportering
Att motverka hybridhoten genom att åsamka motparten en kostnad blir allt viktigare och Karlson pekade på tre goda och legitima skäl:
- moraliska skäl – den som skadar, ska själv lida skada,
- avskräckning – även om effekten är svår att bevisa,
- stärka den egna moralen – exempelvis hanteringen av skuggflottan.
Karlson påminde om att Säkerhetspolisen har pekat att inte allt som rapporteras som hybridangrepp visar sig vara det. Det krävs en kritisk analys, bra rapportering och tålamodet att inte uttala sig om vad saker är förrän man har tillräckliga fakta. Annars riskerar vi att agera på felaktig information.
Han avslutade med att säga att Sverige troligen behöver gardera sig mot en högre grad av riskbenägenhet från Rysslands sida, med allt vad det kommer innebära.
Gunnar Karlson och Marcus Wandt. Foto: Nicklas Gustafsson, Arctistic
Bonus: rymdspaning
Gunnar Karlson modererade även en frågestund med astronauten Marcus Wandt, tillika Saabs strategichef. Karlson sa att rymden blivit en arena även för mindre länder och påpekade att Sverige nu har sin första försvarssatellit i omloppsbana, något som möjliggjorts av teknik- och kostnadsutveckling. Särskilt satellitutvecklingen gör att rymden är en förutsättning för vårt dagliga liv och han menade att det är en tydlig säkerhetsaspekt för oss alla.
Intresserad av geopolitisk rådgivning eller vilket stöd som finns att få inom säkerhetsskyddsarbetet?
Kontakta oss för att få veta mer: info@vespergroup.se
Läs mer om våra tjänster: https://vespergroup.se/tjanster/