2021-08-27

I dagarna inleddes en rättegång i Göteborg mot en svensk man som är åtalad för spioneri för främmande makts räkning. I Sverige ska man självfallet betraktas som oskyldig tills en dom har fallit. Men åtalet är ändå en händelse som väcker många tankar.

Det gör oss uppmärksamma på något som borde vara väl bekant för alla som intresserar sig för säkerhet: främmande makts underrättelseverksamhet mot Sverige och i Sverige pågår varje dag. Säkerhetspolisen brukar peka ut Ryssland, Kina och Iran som de främsta aktörerna när det gäller spioneri mot Sverige. Det är alltså inte överraskande att det är en rysk diplomat som har varit den misstänkte spionens kontaktman. Eller snarare en rysk underrättelseofficer under diplomatisk täckmantel. Att ge underrättelsetjänsternas utsända det skydd som kommer med en diplomatisk status är en vanlig metod. Enligt Säpo kan en tredjedel av diplomaterna på den ryska ambassaden egentligen vara underrättelsepersonal.

Spioneri mot Sverige är inte sällsynt
En och annat har säkert noterat att det var 18 år sedan den senaste rättegången av liknande slag. Av det får man inte dra slutsatsen att spioneri mot Sverige är något sällsynt. Tvärt om, som sagt var. Men oftast är det bäst att avbryta ett försök till främmande underrättelseinhämtning långt innan det har gått så långt att ett brott har begåtts.

Främmande makter intresserar sig som förväntat för information om svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik, svenskt militärt och civilt försvar och svensk försvarsindustri. Men deras intresse sträcker sig långt utanför de områdena. Kunskap om svensk forskning och teknologi är också något som tilldrar sig stort intresse hos utländska spioner. Att samla information om människor i Sverige som är i opposition mot hemlandets totalitära regim är också en uppgift för underrättelsetjänsterna. Allt detta innebär att både myndigheter, företag, organisationer och enskilda kan utsättas för främmande makts olagliga intresse. I det aktuella fallet har den åtalade arbetat för stora svenska industriföretag.

IT-system, cyberrymd, internet och mänskliga källor kombineras
I dagens högteknologiska värld kan man förledas att tro att cyberspionage är en metod som helt har tagit över. Men det är en missuppfattning. Visst är vi i stor omfattning utsatta för underrättelseinhämtning i cyberrymden, inte minst för att det där finns stora och allvarliga sårbarheter som främmande makt kan använda. Cybersäkerheten i Sverige behöver bli mycket bättre. Men det innebär inte att inhämtning med ”mänskliga källor” har förlorat i betydelse. Allt talar för att den metoden är lika viktig idag som den någonsin har varit. Ett skäl till det är att underrättelsetjänster gärna vill ha sin information bekräftad från mer än en typ av källa. Ett annat är att en människa kan söka information, komma åt information och ta initiativ på ett sätt som bara människor är kapabla till. Man talar ibland om att spioneriet är ett av mänsklighetens äldsta yrken, och det är förmodligen ett av de yrken som aldrig kommer att bli omoderna.

Det är inte ovanligt att spionage i IT-system och med mänskliga källor kombineras på olika sätt. Ibland kan människan vara den svaga länk som ger tillträde till ett skyddat IT-system, ibland kan internet vara en plats att närma sig en människa som sedan kan rekryteras som agent.

Informationen från åtalet i Göteborg visar att den svenske mannen och hans ryske källdrivare har använt klassiska metoder av det slag som en och annan kanske tror bara hör hemma i spionromanerna. Men det som brukar kallas konspirativa metoder är i högsta grad något som används i verkligheten. Hemliga möten, snabba byten av mötesplats och överlämnande av kontanter i kuvert är sådant som ingår i spioneriets vardag.

Underrättelsetjänster och andra hotaktörer söker sårbarheterna
Vem som helst blir inte spion för främmande makt. Andra länders underrättelsetjänster söker naturligtvis individer som har tillgång till den kunskap de är ute efter, men det räcker inte med det. De måste också hitta en människa som är beredd att förråda sitt land och sin arbetsgivare och därmed gå ett annat lands ärenden. För att lyckas med det söker underrättelsetjänsterna efter människor med svagheter, eller sårbarheter. Också i det fallet är åtalet i Göteborg lärorikt. Det visar att en person som har ekonomiska svårigheter och som är missnöjd med sin karriär kan övertygas att bli agent. Tillsammans med missbruk och sociala problem brukar dålig ekonomi, missnöje med karriären och längtan efter spänning och bekräftelse vara sårbarheter som främmande makter använder för att rekrytera mänskliga källor. Underrättelsetjänsterna kan också utnyttja människors släktband till personer i deras land för att sätta press på tilltänkta källor. Ideologiska drivkrafter var vanliga under det kalla kriget, men idag spelar de inte alls samma roll.

I fallet i Göteborg hade det enligt åtalet gått så långt att den svenske mannen överlämnade känslig information och tog emot pengar för det. Att komma dithän brukar ta sin tid. De främmande underrättelseofficerarna är tränade för att försiktigt kontakta sina mål, odla en vänskap med dem och steg för steg få dem att gå sina ärenden. I efterhand är den processen ofta lätt att känna igen, men för den som är utsatt ter sig det hela naturligt och ofta ganska trevligt.

Främmande staters underrättelseinhämtning är ett hot mot Sveriges säkerhet. Men det är inte bara utländska underrättelsetjänster som rekryterar uppgiftslämnare med olagliga syften. Så kallade ”insiders” används både i industrispionage och av den organiserade brottsligheten. Syftena är andra än när länder spionerar, men metoderna är ofta likartade. De sårbarheter som gör att individer är beredda att byta lojalitet är i regel de samma. Myndigheter, företag och organisationer behöver skydda sig inte bara mot främmande makters underrättelseinhämtning, utan också mot andra aspekter av insiderhotet.

Det går att skydda sig
Ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete minskar risken för att bli utsatt för framgångsrik underrättelseinhämtning och reducerar den skada som skulle uppstå om spionerna trots allt har någon framgång.

Kunskap om hotet och förståelse för vikten av att skydda sig är det första steget till ökad säkerhet. Därför kan man hoppas att rättegången i Göteborg blir den väckarklocka som många behöver.

När insikten har kommit gäller det att med en god kombination av personalsäkerhet, informationssäkerhet och fysisk säkerhet göra livet svårt för de främmande spionerna och därmed stärka Sveriges säkerhet. Läget i vår omvärld är sådant att det behövs.

Gunnar Karlson, senior rådgivare

Tidigare Must-chefen Gunnar Karlson är konsult i säkerhetsfrågor hos Vesper sedan 2019.