2021-03-23

Sveriges underrättelse- och säkerhetstrojka; Must, FRA och Säkerhetspolisen har nu lämnat sina årsrapporter kring det som hände 2020, som vanligt med inslag av framtidsspaning. Mediernas rubriker visar att deras varningar och analyser tas på stort allvar. Men vad betyder rapporterna egentligen för oss som inte arbetar inom försvar, polis eller säkerhets- och underrättelsetjänst?  Det är ju faktiskt vi som är målgruppen. Vi benar i tre av de viktigaste slutsatserna:


Digitalisering och polarisering

”Hotet från både främmande makt och våldsbejakande extremism fortsätter öka. Angriparnas förmåga har ökat genom digitalisering och polarisering i samhället. Pandemin har inneburit nya sårbarheter och desinformation om pandemin används som propaganda.”

Vad ska vi ta med oss?
Fortsätt att införa och följa strikta IT-säkerhetsvanor såsom att inte klicka på okända länkar och filer, att inte ansluta till okända nätverk eller USB. Var medveten om att mejl är vykort och använd endast säkra lösningar för känslig information. Var källkritisk och håll huvudet kallt i konsumtionen av media och sociala medier, agera inte på instinkt och starka känslor när nyheter dyker upp i flödet.

Hotet från främmande makt

”Underrättelsehotet från främmande makt har breddats och blivit mer komplext. Ryssland, Kina och Iran pekas ut som huvudaktörer.”

Vad ska vi ta med oss?
Vi har vant oss vid att de senaste tio åren har dessa tre länder öppet pekats ut. Bland annat de som arbetar med svensk spjutspetsteknologi, avancerad ny forskning och produktframtagande bör spetsa öronen och vidta åtgärder. Säkerhetsanalyser, cybersäkerhet, informationssäkerhet, säkerhetsskydd, fysisk säkerhet, personalsäkerhet, screening och bakgrundskontroller är exempel på sådant som man måste satsa ordentligt på för att inte riskera att förlora sina kronjuveler.

Framtidens slagfält digitalt

”En militär verksamhet i närområdet som påminner om kalla kriget. Samtidigt konstateras att framtidens slagfält också är digitalt och att de troligaste hoten är hybrida och icke linjära, även om ett väpnat angrepp är det allvarligaste hotet. Hybridhot omfattar bland annat påverkansoperationer, cyberhot, desinformation, ekonomiska påtryckningar och sabotage.”

Vad ska vi ta med oss?
Alla som arbetar inom offentlig säkerhetskänslig verksamhet och de som levererar tjänster till sådana samhällssystem måste ta dessa signaler på största allvar. Utbilda, informera, öva och pröva personal, system och förmåga. Ta mycket seriöst på säkerhetsskyddet, inte bara för att lagen kräver det men för att hotbilden mot Sverige och mot din verksamhet gör det. Som säkerhetspolischefen säger: ”Hoten är reella och de finns här och nu. Fler måste göra mer och tänka längre.


En lagsport för alla

Till sist – säkerhetstjänst är en lagsport, som någon av myndigheterna uttrycker det. Det är deras sätt att säga att de har ett tätt samarbete som leder till att sårbarheter reduceras och att attacker avvärjs, sådana vi inte behöver uppleva och heller inte får veta något om. Men vi kan vara säkra på att de oförtrutet och stenhårt arbetar med att skydda Sverige. Vi kan alla ansluta till lagsporten och göra det vi kan i vårt eget lag.

Vill du veta mer om hur hotet ser ut och vad din verksamhet kan göra? Våra erfarna rådgivare från säkerhets- och underrättelsetjänst, polis och försvar kan stödja, utbilda och lämna råd. Boka tid med Mattias Lundkvist så berättar vi om de möjligheter vi kan erbjuda.

 

Så kom de med sina säkra vårtecken – årsrapporterna för 2020 från Försvarets radioanstalt,
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must (med sitt emblem) och Säkerhetspolisen.